Doireann Ní Ghríofa – småbarnsmamman som blev besatt av en 1700-talspoet

Den irländska poeten Doireann Ní Ghríofa var mitt i vardagspusslandet med snart fyra små barn, då hon blev besatt av en klagosång från 1700-talet. Nu kommer självbiografiska romanen Ett spöke i strupen på svenska. P1 Kulturs Lina Kalmteg har träffat Doireann Ní Ghríofa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var mitt uppe i de mest intensiva småbarnsåren, ammade, väntade ännu ett barn, pumpade bröstmjölk för att ge till andra bebisar, gjorde lista efter lista på allt hon måste göra under dagen, handla, laga mat, amma igen, byta ännu en blöja, torka upp efter kräksjuka, tvätta, torka kladd och klet, natta barn, skriva upp nya saker på listorna, bocka av även dem. Just då, mitt i vardagspusslandet med snart fyra små barn under sex år, blev den nu 42-åriga irländska poeten Doireann Ní Ghríofa våldsamt besatt av ett av Irlands mest kända diktepos, en klagosång av den iriska 1700-talspoeten Eibhlín Dubh Ní Chonaill. Snudd på maniskt börjar hon försöka förstå sin föregångares liv, söker upp platsen där poetens älskade make sköts till död, hittar paralleller till sitt eget liv, börjar frustrerat översätta dikten, och kan inte släppa författaren, har henne som ett spöke i strupen när hon intensivt börjar skriva på sin första roman.Nu kommer självbiografiska ”Ett spöke i strupen” på svenska. P1 Kulturs Lina Kalmteg träffade Doireann Ní Ghríofa en novemberdag i Stockholm och frågade om det stämmer att hon skrev boken på en parkering.