Konstnären Cecilia Edefalk pratar med Strindbergs ande

Mina ord heter boken där konstnären Cecilia Edefalk samtalar med döda konstnärskollegor, allra mest med Strindberg. Hon ser sig som en förmedlare och nedtecknar den ström av ord hon ser framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra första mötet med Strindberg ägde rum i Tegnérlunden en sommardag 2003, och sedan dess har hon återvänt många gånger, trots att han kallade henne slyna och var arg för att hon var sen. Han hade också åsikter om hur hon skulle måla sina änglamålningar och hur hon skulle leva sitt liv. Han har varit väldigt användbar, säger hon. Cecilia Edefalk ser något, införlivar det i sig, återvänder till det och omdanar det. Så beskriver författaren Magnus Florin hennes konstnärliga arbetsmetod i efterordet. Ofta blir det scener av målningar, variationer på samma tema som förändras och förskjuts under lång tid.Hon beskriver kontakterna med andra sidan som att famla tills det nappar, att tro på förmågan. Kanske är mitt membran tunnare, säger hon. Hon har under årens lopp gjort flera målningar med Strindberg som motiv, som ”Ande August”, och ett videoverk om deras samtal, som bland annat visats på Bonniers konsthall och Strindbergsmuséet. ”Jag tänker göra ett verk med vårt samtal.” ”Vafalls!” Musiken i reportaget är ur Beethovens pianosonat i d-moll, i vilken Strindberg tyckte sig höra anderöster och därför gav namnet ”Spöksonaten”.Ett reportage av Katarina Wikars.