90-talskrisen förändrade bilden av norrlänningen

Ända sedan norra Sverige kolonaliserades har norrlänningar betraktats som pålitliga, tystlåtna, strävsamma om än lite naiva. Men under senare decennier har bilden förändrats. I framförallt populärkulturen har en mer brutalare schablonbild av sjukskrivna, arbetslösa och bakåtsträvande individer tonat fram. Kulturgeografen Madeleine Eriksson i Umeå som intervjuas i Vetandets värld menar att den här negativa bilden fick fotfäste i samband med 90-talskrisen i Sverige. I grunden handlar det enligt hennes forskning om maktrelationer i samhället. För att bilderna av den urbana, välutbildade och sofistikerade människan i staden ska fungera måste det finnas en motpol. I filmer som till exempel Jägarna skildras norrländska män som just omoderna bakåtsträvare som lever på bidrag. Flera av schablonbilderna innehåller dessutom rena fördomar och felaktigheter om hur människor lever utanför storstäderna. Det får i sin tur konsekvenser för hur beslutsfattarna ser på framtiden i lands- och glesbygd. I programmet intervjuas även Ola Nordebo, ledarskribent på liberala Västerbottens-Kuriren samt Inez Abrahamzon från Latikberg i Vilhelmina som är vice ordförande i Hela Sverige ska leva.