Alptågen klarar vinterproblemen

I Schweiz går alptågen punktligt trots all snö. I år hade man bara lite problem i december, men snöplog och snöslunga finns att ta till längs varje. Peider Härtli, informatör vid Rhätische Bahn, minns den gången för tio år sen: - Då blev det 26 meter snö på sina ställen, men inställda tåg blir det inte, högst trafikuppehåll en halv dag, så att vi hinner röja upp.

Vad är hemligheten bakom de punktliga schweiziska tågen? Den generella punktligheten ligger på skyhöga 95-97 procent tåg med högst fem minuters försening. Det kan jämföras med bottenrekorden i Sverige: I december 72 procent, i jan-febr: cirka 84 procent. I Sverige ställer vi också in tåg för att bibehålla "kvaliteten". Inte mindre än 29 000 tåg ställdes in 2010. Det betyder vart 20:e tåg. Orsaken är brist på tåg och underhållsproblem. I Schweiz ställer man mycket sällan in tåg. Istället sätter man in reservtåg. Vetandets värld besöker en vagnhall för underhåll i huvudstaden Bern. Där berättar Christian Schomocker, arbetsledare, att man mycket sällan har fullt hallen på grund av avisning. I Schweiz värms alla viktiga växlar med el eller gas. Han tror att vi i Sverige har värre vinter, för i låglandet i Schweiz har man kanske större mängder snö högst ett par månader. Men en av förklaringarna till att Schweiz klarar att hålla sina tidtabeller är sannolikt den höga personaltätheten. Om man jämför med Sverige (där 6000 personer jobbar i trafikverket med järnväg, och 4600 arbetar i SJ) finner man att betydligt fler jobbar i den schweiziska järnvägen: Närmare 35 000 anställda i statliga SBB och femtiotalet privatbolag, varav runt 15000 arbetar inom infrastruktur (motsv Banverket). Det bör också vägas in i den statistiska jämförelsen att Schweiz med denna stora personalstyrka hanterar ett mindre järnvägsnät än vi har i Sverige. Schweiz har ca: 4400 km järnväg, Sverige ca: 11100 km. I tåglandet Schweiz är 40 procent av nätet privata banor. Med tanke på den långtgående svenska avregleringen av järnvägsbranschen kan man fråga sig om Schweiz också klarar blandningen privat-statligt bättre än Sverige. Men här är det lätt att man blandar pären och äpplen. I Schweiz har det alltid funnits privata banor, oftast i anslutning till stambanorna som sköts av statliga SBB. Varje järnvägsföretag i Schweiz har fortfarande hand om allt, spår, stationer tåg osv. Det händer till med att tågförare ibland får variera sina arbetsinsatser och deltid arbeta i vagnhallen med tekniskt underhåll, något som borde leda till helhetssyn på järnvägssystemet. Det har alltså inte skett någon avreglering i Schweiz. I det största tågbolag, SBB, finns en avdelning som sköter tekniken och spår, SBB Infrastructure (motsvarande gamla Banverket i Sverige) och den avdelning jobba intimt ihop med resten av företaget (precis som på gamla SJs tid). SBB har en central roll i den schweiziska, bland annat bestämmer man över tidtabellerna, även för de privata banor. Syftet är att tillgodose goda anslutningar mellan tågen i hela landet. Man ska bara behöva vänta fem-sju minuter innan en anslutning avgår. Men nu diskuteras avreglering också i Schweiz i syfte att anpassa sig till EU (som man inte är med i men har avtal med), men mycket tyder på att schweizarna vill ge en medelväg, och inte ge avkall på det intima samarbete och höga punktlighet som karakteriserar branschen. Den som vill jämföra svensk och schweizisk järnväg kan med fördel läsa ett examensarbete av Julia Ljungqvist: Benchmarking Schweiz - Hur kvaliteten på det svenska järnvägssystemet kan förbättras (Lunds Tekniska högskola, institutionen för Teknik och samhälle, 2008). Finns att hämta här: