Autismliknande drag hos barn kartlagda i ny studie

Autism är inget man rätt och slätt har eller inte har. Allt mer forskning visar på att man snarare kan se det som en skala av autismliknande drag man kan ha i större eller mindre utsträckning - och bara om man har det i stor utsträckning kan man kalla det autism eller kanske Aspergers syndrom. Den amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser, DSM, som används även i Sverige kommer inom ett par år i sin femte utgåva. Då kommer med största sannolikhet diagnoserna autism och Aspergers syndrom att ingå i något som kallas autismspektrumstörning. Ser man på autismdrag på det här viset finner man att de återfinns i någon utsträckning hos väldigt många av oss. Frilansjournalisten Vanna Beckman har träffat den svenske psykologen Sebastian Lundström vid Lunds universitet som nyligen disputerade på en avhandling där han undersökt just de autismliknande dragens utbredning i befolkningen. Bland de 17000 tvillingpar mellan 9-12 år som ingick i studien visade nästan hälften någon typ av autismliknande drag. Anne Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet, är en av dem som ställer diagnoser. Hon tror att en övergång till autismspektrum kan vara bättre för patienten. Om en individ uppvisar vissa funktionsnedsättningar, men kanske inte uppfyller alla kriterier som krävs för diagnosen aspberger eller autism, så är det idag svårt att få hjälp och stöd från samhället.