Forskningsarvet efter Sovjetunionen

Vad hände med det land som slog USA med att skicka den första satelliten ut i rymden och strax därefter den första människan, och vad hände med kunskapen som gjorde det möjligt? I dagarna är det tjugo år sedan Sovjetunionen upplöstes och övergick i ett antal nya stater, varav den främsta arvtagaren till Sovjetunionen förstås är Ryssland. Hur har Ryssland lyckats förvalta det vetenskapliga arvet efter supermakten Sovjetunionen?

Övergången från kommunistisk planekonomi till marknadsekonomi med privatiseringar och nerläggningar skapade de första åren en ekonomisk kris.  Liksom många andra i Ryssland och de andra tidigare sovjetrepublikerna fick många forskare inte lönerna att räcka till eller också fick de inte ens ut sina löner. Men till skillnad från många andra ryssar var forskarna eftertraktad arbetskraft i utlandet. Och under en tioårsperiod lämnade stora delar av en generation ryska forskare landet. Enligt vissa uppgifter var det så många som en halv miljon ryska vetenskapsmän och dataprogrammerare som gav sig av mot utlandet. Hör om hur Ryssland tog sig igenom denna kris och om hur det står till med forskningen idag. En rymdsond som skulle till Mars men fastnade i omloppsbana kring jorden, och en toppmodern och svindyr forskningsapparat som går raka vägen till museet ger sina bilder av misslyckade satsningar. Men det görs också ambitiösa satsningar som kanske har förutsättningar att lyckas bättre. De ledande politikerna brottas med uppgiften att ställa om hela forskningssystemet från den statsstyrda kolossforskningen till en modell som mer liknar den i väst. Men de verkar inte kunna låta bli att bete sig som sina sovjetiska företrädare, enligt Irina Dezhina, chef vid en internationell avdelning inom den Ryska Vetenskapsakademin, som medverkar i programmet.