Hajar och rockor i svenska vatten

Nyligen kom den första delen om fiskar i det stora uppslagsverket om Sveriges alla växt och djurarter, Nationalnyckeln. Där presenteras bland annat broskfiskarna; hajar, rockor och havsmus av fiskforskaren Sven Kullander på Naturhistoriska riksmuseet. I världen finns 370 hajarter. Den största är valhajen, en planktonätare liksom den näst största, brugden, som finns i svenska vatten. Den största individ som iakttagits var 12 meter lång. Nordatlantens minsta haj blåkäxan som inte blir längre än en halvmeter finns också hos oss. Totalt har 16 hajarter observerats i svenska vatten. Pigghajen har varit vår vanligaste haj, men den är numera akut utrotningshotad. - En minskning på runt 95 procent är väldigt mycket, säger Charlott Stenberg på Havs- och vattenmyndigheten. Från och med i år är det totalt fiskestopp på pigghaj inom EU och inte heller de som fångas som bifångst får säljas. En pigghaj kan bli 75 år gammal, men problemet är att de flesta fiskas upp innan de hunnit få ungar. De blir inte könsmogna förrän de är elva år - då bär honan äggen i sin mage i två år innan de kläcks och hon föder fram trettio centimeter långa färdiga hajungar. Läget är lika illa för släktingarna rockorna. Tio arter har observerats i våra vatten. Slätrockan är Europas största rocka. Den kan bli nästan tre meter lång och med ett vingspann på två meter. Förr var den en ganska vanlig art längs västkusten, men numera räknas den som nationellt utdöd. Slätrockan har inte setts i svenska vatten under de senaste decennierna. På Havets hus i Lysekil hoppas marinbiologen Emma Nohrén att de ska lyckas få fram fler ungar av den hotade knaggrockan, så att de kan plantera ut dem för att stärka det vilda beståndet. Hittills har de i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten satt ut 30 småfläckiga rödhajar, som glatt förökar sig i fångenskap.