I sekel har människan lämnat spår i skogen

I femtio år har debatten om hur vi brukar våra skogar rasat. Två bilder står emot varandra; ett framgångsrikt skogsbruk med kanske världens bästa miljöhänsyn eller ett utarmat skogslandskap där många av skogens invånare riskerar att försvinna när de sista gammelskogarna är utkastade frimärken i landskapet, när det snart inte finns någon skog som inte varit kalavverkad utanför naturreservaten. Frågan är vad en skog egentligen är. Helt klart är att människan använt sig av skogen sedan vi samtidigt vandrade in efter den senaste istiden, men det var först en bra bit in på 1900-talet den stora omvandlingen startade.

Med stora kliv tar han sig uppför sluttningen i den storblockiga terrängen i Havsvalladalen i norra Värmland. Sebastian Kirppu från organisationen Skydda Skogen använder nästan all sin lediga tid till att kartlägga avverkningsanmälda skogar. Som den här skogen. Han inventerade egentligen ett område intill, men tyckte på flygbilderna att det här också såg intressant ut. När han kom hit hittade han en skog med spinkiga, men gamla så kallade stavatallar. Den äldsta tallen på höjden är 400 år gammal. Han hittade också avverkningssnitslar. Bolagets anställda ansåg inte att skogen var värd att skydda, men Sebastian åberopar sina ”vittnen”. Han pekar på hålen i en grov tallstam efter skalbaggen reliktbock och ett litet skrufs i den kolade ytan på en stubbe som var med om en skogsbrand för 120 år sedan.    – Kolflarnlaven kan bara leva i den här miljön, i den kolade ytan, säger Sebastian Kirppu. Det är sådana här samband som gör att man blir lyrisk när man går i en naturskog. Efter Sebastian Kirpuus inventeringar väntar nu Havsvalladalens skog på att bli naturreservat. Men vad är egentligen en skog?    – Ofta när vi pratar om skogen menar vi egentligen träden, men för mig är en skog summan av alla växter och djur, säger skogsprofessorn Bengt-Gunnar Jonsson på Mittuniversitetet. I det tropiska skogsbruket pratar vi ofta om plantager. Våra moderna skogar som planterats med ett trädslag, i ordnade rader efter en kalavverkning kallas dock inte för plantager, eftersom det är våra inhemska trädslag. Men är de skogar? Enligt skogsvårdslagen är träd som är högre än fem meter och där kronslutenheten är högre än tio procent skogsmark. Producerar de minst en kubikmeter virke per hektar och år räknas de som produktiva skogar. I en gammelskog i Västerbotten stegar skogshistorikern Lars Östlund, SLU också uppför blockiga branter. Det är ofta i svårtillgänglig terräng skogarna blivit kvar. Han pekar ut 400-åriga tallar med pansarbark, personligt krokiga grenar och platta hjässor. Han pekar på ett trekantigt sår längst ner på stammen som berättar att tallen överlevt tre bränder.       – Den första på 1740-talet. Den senaste förmodligen 1901, som var ett stort brandår i de här trakterna. Branden har varit otroligt viktig för utformningen av våra nordliga skogar. Tallen föryngras efter brand, medan granen oftast dör och lövet gynnas när det kommer ner mer ljus i skogarna. I sin forskning på SLU i Umeå har Lars Östlund studerat människans användning av skogen. Han vill avliva urskogsbegreppet.          – Det utesluter människan och några sådana skogar finns det inte i Skandinavien. Vi tittar på fyrkantiga skador i barken på gamla tallar. Det är spår efter samisk barktäkt. Innerbarken var en viktig del av den samiska kosthållningen, livsviktiga kolhydrater och c-vitaminer vid sidan av den köttrika dieten. De har hittat spår efter barktäkt 3000 år bakåt i tiden. Ett sorts skogsbruk som i stort sett inte påverkade skogen. I södra Sverige har det mesta av skogen omvandlats till jordbruksmark för flera tusen år sedan. I Mellansverige, framför allt i bergsbruksbygderna, har skogarna varit utsatta för ett hårdare tryck under en lång period, men i Norrland dröjde det till mitten av 1800-talet innan exploateringen startade. Lars Östlund visar en meterhög stubbe av en riktig bjässetall, avverkad med yxa vilket betyder före...