Mast med koll på växthusgaser

Mätning av växthusgasflöden har pågått mer sporadiskt och i mindre projekt under de senaste cirka 15 åren men allt eftersom har forskarna känt behovet av kontinuerliga, mer omfattande och mer exakta mätningar.

Vi besöker Norunda häradsallmänning i de stora skogarna nordost om Uppsala. Där står i en glänta en 100 meter hög mast försedd med bomliknande instrument som dels mäter de vertikala vindrörelserna i luften, dels suger in luft för att mäta halten av koldioxid och andra växthusgaser. –Vi mäter vind och gaser tio gånger per sekund och det vi ser av detta är utbytet av växthusgaser mellan atmosfären och jordens yta, säger Anders Lindroth som är professor i naturgeografi vid Lunds universitet och ansvarig för den svenska delen av det europeiska projektet ICOS. ICOS betyder Integrated Carbon Observation System och ska så småningom bli en självständig organisation inom EU med minst ett 30-tal mätmaster runt om i Europa, placerade i olika typer av ekosystem och naturliga omgivningar. –I Sverige blir det sex mätmaster som vi hoppas alla ska vara i drift senast nästa år. Den nordligaste blir på permafrostmarken i Stordalen nära Abisko och den sydligaste i den skånska skogsbygden vid Perstorp, säger Anders Lindroth. Mätning av växthusgasflöden har pågått mer sporadiskt och i mindre projekt under de senaste cirka 15 åren men allt eftersom har forskarna känt behovet av kontinuerliga, mer omfattande och mer exakta mätningar. –Nu har bl a teknikutvecklingen gjort det möjligt för oss att bygga upp ICOS. Det viktiga är nu att vi mäter likadant överallt så vi kan göra mer exakta beräkningar av hur mycket växthusgaser som tas upp eller avges inom stora områden och hela regioner. Och vi kommer även att byta data med mätorganisationer i Nordamerika och andra världsdelar och därmed även kunna göra globala modeller, säger Anders Lindroth. Vad det handlar om är att få mer kunskap om klimatförändringen och växthuseffekten – och t ex vilken effekt olika åtgärder för att minska koldioxidutsläppen haft. Ett exempel kan vara att se hur olika metoder för att sköta en skog kan påverka växthusbalansen. –Det är bråttom att vi kommer igång med detta arbete, eftersom vi snabbt behöver få fram säkrare underlag att fatta de rätta besluten inför framtiden, menar Anders Lindroth.