Nobelpriset utmanas av nya priser

Vetenskapsradion - Un pódcast de Sveriges Radio

Nobelpriset utmanas av allt fler andra priser. Nobelpriset får allt mer konkurrens. Bara i år har flera nya mycket stora forskarpriser delats ut för första gången, bland annat Tang-priset och Breakthrough Prize for Life Sciences. Vad innebär det för Nobelprisets glans?

Den ryskfödde internetentrepnören Yuri Milner är den just nu störste donatorn av pengar till nya vetenskapliga priser. I fjol instiftade han Fundamental Physics Prize, i år Breakthrough Prize of Life Sciences. Varje pristagare får många miljoner kronor mer än nobelpristagarna. Andra nya priser för i år är det taiwanbaserade Tang-priset och Queen Elizabeth Prize of Engineering, som delas ut av den brittiska ingenjörsvetenskapsakademin med hjälp av pengar från en rad internationella storföretag. Men det nu 112-åriga Nobelpriset tycks än så länge behålla en självklar tätposition för de ledande forskare m fl världen runt som Vetenskapsredaktionen haft kontakt med. -Ingen frågar vad Nobelpriset är för nånting, menar Marcia McNutt som är chefredaktör för tidskriften Science. -Nobels styrka är prisets oberoende och självständighet, skriver den berömde japanske autofagiforskaren Yosninuri Ohzumi. Men i Nobelstiftelsens högkvarter vid Humlegården i Stockholm vill VD Lars Heikensten inte slå sig till ro med detta. - Vi måste jobba för att hålla nivån. Därför har vi inlett ett tankeutbyte mellan de olika prisutdelarna, där vi lär av varann gällande t ex kompetenssäkring, integritet och jävshantering. Professor Anders Barany, nobelprisexpert med förflutet på Nobelmuseet och som sekreterare i Nobelkommittén för fysikpriset menar att prissumman idag är helt frikopplad från priset. -Priset i sig är värt så mycket för pristagarna att man faktiskt kunde göra priset till en inkomst för Nobelstiftelsen i stället för en kostnad. Jag är t ex övertygad om att Peter Higgs skulle vara beredd att betala 100 000 kronor för att få priset, säger Anders Barany. Men han anser att prisets anseende riskerar att solkas, när det planerade bygget av ett Nobelcenter blir helt beroende av pengar utifrån. - Man måste vara otroligt försiktig när man accepterar att ta emot pengar utifrån. Det gäller att se till att inte Nobelpriset blir nedsmutsat. De tar en risk, och jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra, säger Anders Barany. - Vilka som betalar för sidoverksamheten påverkar över huvud taget vilka som får Nobelpriserna, försäkrar Lars Heikensten. Medverkande: Uta Frith/professor University College London, Lars Heikensten/VD Nobelstiftelsen, Anders Barany/Nobelprisexpert

Visit the podcast's native language site