På jakt efter nya insektsarter i Sverige
Vetenskapsradion - Un pódcast de Sveriges Radio

Vad ska myggor - getingar - bromsar - vara bra till? Det är en vanlig fråga under sommaren när de förstör en härlig grillkväll, barnens saftkalas eller en skön stund på stranden. Svaret är att utan insekter stannar Sverige.
- De är basen för det mesta av det biologiska livet, säger Erica Lindgren som sitter vid en stereolupp på labbet på Station Linné på Öland. Hennes uppgift är att sortera myggor. Sverige har 30 olika myggfamiljer – 28 av dem är inte till något som helst besvär för människor, säger hon.
Under tre år har 75 fällor varit utplacerade från Abisko på kalfjället i norr till Sandhammaren i söder – och sammanlagt har ungefär 80 miljoner insekter fastnat där.
Fram till nu har man sagt att det finns knappt 26 000 olika insektsarter i Sverige. Just nu håller ett unikt forskningsprojekt på att förändra kunskapen om det svenska insektslivet. Det svenska Malaisefälleprojektet hittar nya arter på löpande band. Hittills har de hittat 2500 nya arter för Sverige – och forskningen har fått med beröm godkänt i en internationell granskning.
Malaisefälleprojektet är en del av det svenska Artprojektet som ska beskriva alla djur och växter som finns i Sverige – kunskap som sedan ska presenteras i Nationalnyckeln.
Projektet har döpts efter fällan de använt – malaisefällan. Den ser ut som ett tält och utvecklades på trettiotalet när den svenske entomologen René Malaise, under en expedition till Kamtjatka upptäckte att det samlades mängder av insekter under tälttaket.
En väldigt artrik och fascinerande grupp är parasitsteklarna. De lägger sina ägg i eller intill andra insekter, så att deras larver kan växa upp med tillgång på färsk mat.
– Vi ska vara otroligt tacksamma för att parasitsteklarna finns. Utan deras begränsning skulle vissa insektsarter kunna explodera i slutet av sommaren, säger parasitstekelforskaren Dave Karlsson.
- De har mängder av spännande anpassningar. De kan till exempel programmera om sina värddjur så att en fjärilslarv inte kan förpuppa sig, utan fortsätter att växa tills parasitstekeln är färdig att krypa ut, berättar Pelle Magnusson som hamnade i projektet av en slump.
Nu har han varit med och upptäckt nya arter och till och med fått en uppkallad efter sig.
Lena Näslund har besökt Station Linné på Öland och mött ett gäng som inte irriteras – utan fascineras – av mångfalden av insekter.
Länkar:
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/svenska-artprojektet1/inventering/malaisefalleprojektet/
http://www.stationlinne.se/sv/forskning/svenska-malaisefalleprojektet/