Personliga älgar, otrogna fåglar och myror i strejk

I naturen är det mesta möjligt, men hur har det kunnat bli en sådan rik variation av beteenden, utseenden och livsstrategier? Beteendeekologer undersöker hur djuren kommunicerar, väljer partner och finner föda, och hur det utvecklas över tid när levnadsförhållandena förändras.

Vetandets värld besöker en internationell konferens i Lund, som samlar beteendeekologer från hela världen, arrangerad av International Society for Behavioral Ecology. Där diskuterar forskarna könsroller bland hästar, hur fåglar väljer partner, signalfärger hos fiskar, det sociala samspelet i en myrstack och hur djur utvecklar olika personligheter. Hur gör fåglar för att komma ihåg tiotusentals matgömmor från ett år till ett annat, vad är det som den vackra påfågelstjärten signalerar till honorna, hur väljer djuren partner, har de en eller flera - och kan insekter ha en personlighet? Det är frågor som en särskild grupp av biologer ställer sig, beteendeekologer. Läran om djurens beteenden, etologi, växte fram som en egen gren av biologin under 1900-talet, och den första läroboken i ämnet kom vid mitten av århundradet och 1973 fick tre etologer dela på Nobelpriset i fysiologi och medicin. Men knappt tio år senare uppstod en ny forskningsgren som kombinerade etologi med ekologi, som kan beskrivas som vetenskapen om de levande varelsernas relationer till sin omvärld, och som kommit att bli den dominerande. Ämnet kallas beteendeekologi och under förra veckan samlades nära tusen beteendeekologer i Lund på konferensen.