Psykatrins diagnosbibel under lupp

Överdrivet sexuellt intresse, hetsätning och onormala humörsvängningar hos barn hör till de nya psykiatriska diagnoser som kan bli vanliga inom loppet av ett par år. Världens mest inflytelserika handbok för psykiatriska diagnoser är under omgörning, den amerikanska så kallade DSM-manualen. Det är det amerikanska psykiatriförbundet som ger ut handboken, men den används världen över.

Tanken bakom DSM-systemet är att alla psykiatriker ska ställa diagnos på samma sätt. Depression, schizofreni och autism ska betyda samma sak oavsett vilken läkare man träffar. Eftersom psykiatrin precis som alla medicinska discipliner hela tiden utforskas och förändras måste manualen med jämna mellanrum uppdateras. Vissa diagnoser skrotas och nya kommer till. Den senaste DSM-versionen kom 1994. Och nu är det alltså dags igen. Version 5 av manualen ska stå klar om ett par år, men redan nu har det amerikanska psykiatriförbundet publicerat flera förslag på nya diagnoser som man vill ta in. Och redan rasar debatten kring flera av de föreslagna diagnoserna. Diskussionen handlar framförallt om var gränsen mellan sjukdom och normalitet ska dras. Den ledande kritikern är en verklig insider, Allen Frances är professor i psykiatri vid Duke University i USA och var själv ordförande i arbetsgruppen som tog fram den senaste DSM- versionen. Han är djupt kritiskt till den riktning som den nya utgåvan nu ger psykiatrin. Han menar att allt fler kommer att betraktas som psykiskt sjuka och ifrågasätter flera av de nya diagnoser som är på väg in. – Ytterligar tiotals miljoner amerikaner kommer att få psykiatriska diagnoser med det nya systemet, säger Allen Frances. Ett exempel på en ny diagnos på förslag  i gränslandet mellan normalitet och sjukdom är "binge eating", hetsätning. Enligt Frances så innebär det nya diagnsossystemet  att det räcker med att proppa i sig för mycket mat en gång i veckan under tolv veckor för att få diagnosen hetsätning. Till skillnad mot bulimi, där det krävs att man genom att framkalla kräkningar eller ta laxermedel gör sig av med maten man proppat i sig, är hetsätning ett exempel på ett beteende där gränsen mellan normalt och sjukligt kan tyckas godtycklig. Frågan är hur många som skulle diagnosticeras som hetsätare med de nya kriterierierna, och var gränsen kan dras mellan att proppa i sig mat på ett sjukligt sätt och att helt enkelt äta för mycket ibland. Allen Frances fortsätter sin uppradning av grupper som kan tänkas få nya diagnoser med den uppdaterad DSM-versionen. Spelberoende, en diagnos som kan ställas på den som i sjuklig omfattning spelar om pengar, kommer att ingå i en ny kategori av beteendeberoenden. Enligt Frances öppnar denna nya kategori för att sjukdomsförklara nästan vilka beteenden som helst. Internetberoende står kanske näst på tur, men lite raljerande hävdar Frances att hans eget flitiga solande snart kan komma att kategoriseras som sjukligt solningsberoende. Men det som verkligen triggade Allen Frances att ge sig ut i en offentlig debatt om den nya manualen är den föreslagna diagnosen "svaga psykossymptom". Diagnosen har också kallats psykosrisksyndrom och det handlar om att fånga upp personer som ännu inte utvecklat psykos men som kan ligga i riskzonen. En annan diagnos som ska kunna ges till barn handlar om okontrollerbart dåligt humör och kan enligt Allen Francis också komma att behandlas med antipsykotiska medel. – De absolut farligaste förslagen handlar om psykosrisk och temper dysregulation, "oreglerat humör".  Den senare kan komma att missbrukas i den kliniska vardagen på ett sätt som leder till att barn med återkommande vredesutbrott får antipsykotiska medel. Tanken med den nya diagnosen för svaga psykossymptom är att tidigt fånga upp människor som ligger i riskzonen för att utveckla psykos och ge dem adekvat förebyggande vård. På så sätt kan man förhindra att en verklig psykossjukdom någonsin bryter ut. Men Allen Frances anser att nuvarande möjligheter att förutse vem som verkligen...