Sparsam ingenjörskonst lockar Indiens fattiga

"Frugal engineering" är en sorts sparsam ingenjörskonst för att få fram högteknologiska produkter som även miljarder fattiga kineser och indier har råd att köpa. Att ta fram prylar för en bråkdel av priset utan att tulla på kvalitén det är indiska ingenjörer väldigt bra på. Det är också skälet till varför många multinationella bolag satt upp stora forskningslabb just i Indien. Programmet sändes första gången 28 maj 2012.

Vetenskapsradions reporter Johan Bergendorff har rest runt i landet för att hitta några av de bästa exemplen på snåla innovationer, som en bil för 15000 kronor eller en EKG-apparat för 3000 kronor. Svenska Volvo i Bangalore är bara ett i raden av företag som just nu undersöker hur de kan bli mer frugala framöver. När den indiska småbilen Tata Nano lanserades för fyra år sen så fick den enorm uppmärksamhet internationellt. Hur är det möjligt att tillverka en bil som kostar så lite, bara drar fyra deciliter milen och ändå är relativt krocksäker? Många redan hårt pressade billtillverkare fick något desperat i blicken. Ska Indien köra om oss allihop, på insidan? Men hittills har det gått lite trögt för nanon. Bland annat verkar inte kunder på landsbygden ta sig till bilsalongerna i stan och så har många svårt att få lån eftersom de saknar bankkonto. Så för att Tata Nano verkligen ska bli en lyckad innovation kommer det att krävas nya idéer om hur man når Indiens fattiga konsumenter. Tata Nano har trots detta förts fram som ett av de bästa exemplen på indiska snålinnovationer, byggda på "frugal engineering" som Renaults VD Carlos Ghosn kom att kalla det. Men det finns många andra exempel på indisk frugal ingenjörskonst. General Electric är ett av alla multinationella företag som satt upp ett globalt forsknings- och utvecklingslabb i Indien. Man tillverkar allt från lokomotiv, till vindkraftverk och ultraljudapparater och Johan Bergendorff får en rundvisning på den medcintekniska delen. På labbet i Bangalore, landets IT-centrum, arbetar 1200 ingenjörer med att ta fram nya apparater som sjukstugor på landsbygden ska ha råd att köpa in. GE Healthcare har bestämt sig att ta fram 100 nya apparater för den indiska marknaden med ett mycket lågt pris, utan att sänka den medicinska kvalitén. Det kan vara ultraljudsapparater, eller kuvöser, eller respiratorer som bara kostar en femtedel av vad företagets dyrmodeller kostar, och som dessutom klarar indisk hetta, damm, ständiga strömavbrott och brist på reservdelar. Den nya ljusbehandlingen för spädbarn som fått gulsot efter födseln är ett exempel. Företagets forskare har tagit fram lysdioder som avger den sorts UV-ljus som behövs för att snabbt behandla den gula färgen på nyfödda bebisar. Lysdioderna håller 10 gånger längre än lysrören i den förra modellen och är billigare och drar betydlig mindre ström. Behandlingen går dessutom fortare men med samma goda resultat säger labbchefen Shyam Rajan. För att få ned kostnaderna rejält har allt i den gamla ljusapparatens konstruktion ifrågasatts. Går det att hitta enklare och billigare lösningar med samma funktion? Motorerna som tippade brädan där bebisen ligger under själva ljusbehandlingen är till exempel ersatta med vevmekanik av samma sort som hissar upp och ned fönsterrutor i en bil. Och eftersom den nya indiska varianten kostar en bråkdel, men till och med är bättre än företagets förra modell, så har den blivit en storsäljare i Europa och USA. Ett annat paradexempel som brukar föras fram i forskningsrapporter om frugala innovationer är företagets nya indiska portabla EKG-apparat. Den kostar också bara en femtedel av föregående modell. Den klarar flera timmars strömavbrott tack vare inbygda mobiltelefonbatterier, väger bara ett kilo så att läkare och sköterskor kan bära med den under sina besök på landsbygdskliniker, och skriver ut EKG-kurvorna på samma sorts remsor som alla indiska busschaufförer har för biljetter, vilket gör det billigt och enkelt att byta ut rullarna. EKG-apparaten innehåller också...