Storspiggen tar över på ostkusten

Den taggiga, decimeterlånga storspiggen har ökat kraftigt längs ostkusten de senaste tio åren. Exakt vad som ligger bakom ökningen är svårt att säga. Mycket om spiggarnas liv ännu är höljt i dunkel. För att lära mer om storspiggens ekologi planeras nu forskningsprojekt i Bottenhavet som går ut på att tråla bort spiggen från vissa områden.

Storspiggen har ökat tiofalt utanför ostkusten de senaste tio åren. Det säger fiskforskaren Jens Olsson på SLUs kustlaboratorium i Öregrund, och han hänvisar till fångstresultaten från de provfisken i utsjön som går under namnet BIAS (Baltic International Acoustic Survey) som är en internationell trålundersökning i Östersjön som är inriktad på att fånga strömming och skarpsill. Storspiggen kommer med som bifångst. Varför storspiggen har ökat vet inte forskarna, men det finns flera spår. Övergödning tycks gynna storspiggen eftersom den trivs bra bland fintrådiga alger. Gäddan och abborren äter gärna spigg och att just dessa rovfiskar har minskat utefter ostkusten kan ha gynnat spiggen. Spiggen äter i sin tur gärna rom och yngel av gädda och abborre, och kanske har spiggen bidragit till att sportfiskare vittnar om att det är ont om just gädda och abborre i Östersjön. För att lära mer om storspiggens ekologi planeras nu forskningsprojekt i Bottenhavet som går ut på att tråla bort spiggen från vissa områden. Det berättar Teja Ahon som är chef på Kustlaboratoriet i Öregrund. Carin Ångström har frysboxarna fulla med spigg i laboratoriets källare. Mycket om spiggens ekologi är ännu inte känd och Carin Ångströms arbetar med att åldersbestämma storspiggen. Det är idag oklart hur gammal en storspiogg kan bli, och man vet till exempel inte hur många gånger en spigg hinner leka innan den dör.