Tumlaren kartläggs med elektroniska öron

Östersjöns "vanligaste" val är i verkligheten oerhört sällsynt. Under 2012 rapporterades fem observationer av tumlare och i år har än så länge inte en enda observation rapporterats till Naturhistoriska riksmuséet. I ett stort projekt har forskare från alla länder runt Östersjön med hjälp av detektorer lyssnat på tumlare i Östersjön. De hoppas att få svar på hur många det finns och varför det går så dåligt för tumlaren att återhämta sig.

 Cinthia Ljungqvist arbetar som nationell projektledare för SAMBAH (Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harbour Porpoise) på Kolmårdens djurparks forskningsavdelning. I maj och juni arbetade hon och hennes kollegor med att plocka upp de 300 klickdetektorer som under två års tid legat på botten av Östersjön och lyssnat efter tumlare.  –Det största problemet är egentligen att vi har så lite kunskap om tumlaren och varför den har försvunnit, säger Cinthia Ljungqvist.  I början av sekelskiftet var tumlaren betydligt vanligare men idag är den väldigt sällsynt i Östersjön. Det finns många faktorer som kan påverka. Tidigare var den hårt jagad och tuffa isvintrar har troligen decimerat beståndet under den första delen av 1900-talet. Sedan dess har den fridlysts men påverkas också av båttrafik, fiske, miljögifter och ekologiska förhållanden som ur miljön ser ut på botten. Vilka faktorer som är viktigast och hur tumlaren ska kunna trivas i Östersjön igen hoppas nu forskarna få bättre förståelse för.   Tumlare använder sig av ett sorts ekolod när de navigerar, sökerföda och möjligen kommunicerar med varandra. Det utnyttjar forskarna när de med detektorer kan utforska stora delar av Östersjön för att ta reda på var tumlarna rör sig. Nu ska resultaten analyseras och ge svar på frågor om hur många tumlare det finns i Östersjön, men också var de finns och varför.